Ett Magnifikt Dalarna

torsdag, 25 september 2008

Då har man kommit tillbaka från en liten semester som spenderades uppe i det härliga Dalarna, främst såklart hos föräldrarna i Leksand.

Men det hela började inte riktigt där. Efter att ha kämpat med SJ:s tider och priser ett bra tag hade vi bestämt oss för att mina föräldrar (snälla som de är) skulle hämta upp oss i Borlänge så vi slapp ta bussen därifrån. Nu slapp vi visserligen inte buss ändå, utan den här gångens SJ-strul innebar buss mellan Ludvika och Borlänge.
Nåja…

Medan vi var i Borlänge hann vi med en liten stund inne i Kupolen (Mini-Globen/stort köpcentrum). Till vår förvåning dök vi på en skivsignering av åtminstone E och D (Erik och Danny) i gruppen E.M.D.
Danny smaskar godisNu är jag inte direkt stormförtjust i unga killar som har 12-14-åriga tjejer som största målgrupp, men eftersom jag ibland kan vara snäll och göra saker åt andra människor gick jag ut till bilen och hämtade kameran.

Erik mumsar bananVäl tillbaka försökte jag så gott jag kunde smälta in i skaran tjejer – halvmetern kortare än mig – som stod framför scenen med sina mobiler och kompaktkameror. Ganska dåligt ljus där inne och bilderna blev därefter, men jag tror jag fick någon hyfsad bild på godissmaskande Danny och bananmumsande Erik tillslut.

Efterföljande dagar kuskade vi runt i Dalarna lite till. Vi började i Malung där det först var lite marknad och sedan mat, och efter det drog vi vidare till sommarstugan för att förbereda lite inför vintern med att bland annat ta in båten.

Nästa dag var det Rättvik som gällde och där blev det lite bowling. Ganska katastrofalt dåligt gick det, funderar nästan på att specialtillverka ett ultralätt klot med rejäl plats för fingrar så de inte fastnar. Har man klena handleder så har man…

Efter det var det Insjön som gällde. Hört talas om Insjön? Inte det? Hört talas om Clas Ohlson? Det lilla företaget startade upp sin verksamhet i Insjön en gång i tiden, och om jag inte tar fel ligger både huvudkontor och centrallager här. Stockholm – släng dig i väggen!

Måste ju bara nämna någonting riktigt störande idag med. Reklam på tv… när ska detta vansinne sluta? Idag kollade jag hur länge de båda reklampauserna i So You Think You Can Dance? höll på. Över nio minuter höll den första på, och den andra var inte mycket sämre (bättre?) den på dryga åtta minuter.
Alla amerikanska serier som man kan ”få tag på” där reklamen har kapats bort är ca 41-43 minuter för ”timmes”-program samt ungefär 20-22 minuter för ”halvtimmes”-program.

Inte nog med att man slösar sin tid på att titta på tv, det kan man ju bli deprimerad av att tänka på bara det. Men att man sedan tänker att man slösar bort en tredjedel av den redan bortslösade tiden på reklam är… inte direkt upplyftande.

En sista sak… jag är lite konfunderad över ordet åtminstone som jag har stavat åtminstånde, åtminstone större delen av mitt liv. Nu tror jag åtminstone att det stavas åtminstone. Skriver man åtminstånde på Google så dyker det upp ”Menade du: åtminståne?”. Glasklart, eller hur?

Det kommer nog att ta ett tag att vänja sig med det ordet, åtminstone för mina tangentbordsknapprande fingrar. Mitt klåfingriga långfinger vill hemskt gärna skriva in ett d och stava med å…



Lämna en kommentar

Henriks Fotohörna
DSC_2920
DSC_0860
oIMG_1668
DSC_4197
DSC_5234
DSC_1003
DSC_0819
DSC_2294
DSC_1207
Arkiv
Kategorier